Chablis – en stor Bourgogne med sin egen stil

Chablis är ett av de mest kända vita Bourgognevinerna. Det gäller i Frankrike, men framför allt internationellt, inte mindre än 65% av Chablis-produktionen går till export. Och visst står de mineraliska Chardonnay-vinet från Chablis i en klass för sig för den som gillar torra, strama och lite rakare vitviner med hög syra.

Chablis är egentligen en stad – eller snarare en by med sina knappa 2.400 invånare – belägen i den norra delen av Bourgogne. Vinodligen sträcker sig ungefär 1 mil i varje riktning runt staden och omfattar 20 olika kommuner. Till skillnad från de sydligare prestigeappellationerna i Côtes de Nuits och Côtes de Beaune har Chablis in norr på egen hand skapat sig sitt rykte som ett av de vita topp-vinerna i Bourgogne. De angränsande appellationerna Irancy, Saint-Bris och Vézelay är nämligen betydligt mindre kända och hela den norra delen av den burgundiska vinregionen ”Le Chablisien-Axerrois” omnämns betydligt mindre än de motsvariga Côtes de Nuits, Côtes de Beaune eller Côte Chalonnaise längre söderut. Le Chablisien-Axerrois är inte heller geografiskt sammanlänkad med de andra Burgundiska distrikten som sträcker sig från staden Dijon och söderut. Le chablisien-Auxerrois ligger för sig själv som en ö ganska exakt mellan den franska huvudstaden Paris och Côtes-de-Beaune’s ”huvudstad” Beaune.

”Ingen rök utan eld” som fransmännen säger och Chablis unika karaktär som skapat vinets efterfrågan och rykte bygger i mångt och mycket på den unika jordmånen; vingården var täckt av hav för 150 miljoner år sedan och dåtidens havsbotten har skapat dagens kalkhaltiga jordmån, rik på ostronfossiler, som fått namnet “Kimmeridgien”.

Det var romarna som införde vinodlingen i Chablis någon gång under de 3 första seklerna e. Kr. men det är Cisterciensermunkarna i abbaye de Pontigny som tillskrivs vara de som satte fart på odlingen på 1100-talet och som fick vinet på bordet i det franska hovet. Detta bidrog i sin tur till att intresset för Chablis ökade utomlands och exporten tog fart.

Ett urval Chablis 1er Cru från vänsta flodbanken (“La rive gauche”). Från vänster : “Vau Ligneau” 2015 från Domaine Alain Geoffroy : mycket välgjord, nästbäst i test. Fin syra med klassisk stil. Att dricka ung. “Vau de Vey” 2015 från Jean-Marc Brocard : teknisk. Helt ok men saknar charm. Beauroy 2015 från Domaine William Fevre : väldigt ivrig och krispig i attacken som följs upp av en rundare avslut. Ek som dock inte framträder. “Montmains” från Domaine Long-Depaquit : en godispåse. Elegans och stil, perfekt ekad utan vulgaritet. En favorit bland de stora producenterna. Côte de Léchet 2013 från Vincent Dampt. Fem års lagring. Fin balans mellan kanderad frukt och syror samt en fyllig stil framför fräsch mineralitet. Vår favorit.

Chablis framställs enbart som vitvin och enbart av Chardonnaydruvan och är därför ett vin som är ganska enkelt att förstå sig på. Däremot finns det 4 olika kategorier Chablisviner där ”Petit Chablis” (lilla Chablis) är den enklaste varianten. Därefter finns vanlig Chablis, Chablis 1er Cru och Chablis Grand Cru. Chablis 1er Cru är viner som odlats på druvor från bättre exponerade jordmåner runt staden Chablis. Grand Cru-vinerna är sedan de mest exklusiva vinerna som anses komma från de bästa terroir-områdena belägna på en enda kulle strax utanför byn.

Floden som flyter genom Chablis heter Serein och vinerna delas gärna upp mellan ”rive gauche/rive droite”, eller viner som odlats på de vänstra eller högra flodbanken. 40 olika klimat med distinkta namn och terroir har skapats för Chablis 1er Cru och ytterligare 7 distinkta namn och klimat finns för Chablis Grand Cru. Alla Grand Cru ligger på den högra flodbanken medan Premier Cru-vinerna ligger utspridda på båda sidorna.

“Montée de Tonnerre” 2016 från La Chablisienne : korrekt, men inget att kommentera, “Montée de Tonnerre” 2016 från Charlène & Laurent Pinson : egen stil med friska krispiga citrusaromer, hög syra och väl närvarande ek. “Vaucoupin” 2015 från Domaine Maupa : delad 1:a plats, fräscha citronaromer, smaken är saftig, fyllig och rund men balanserad med fina syror och mineralitet. “Mont de Milieu” 2015 från Domaine Servin : mineral doft med inslag av citronskal. En ivrig, livlig smak, typiskt skaldjursvin. “Fourchaume” 2015 från Garnier & fils : delad 1:a plats. bra allroundvin : doft av mogen frukt, livlig och mineralisk smak med ekiga toner i perfekt harmoni.

17 av de 40 Premier Cru-namnen är mer kända och mer säljande än de andra. Dessa kallas för ”Porte-drapeau”-klimat eller ”flaggskeppsklimat” skulle man kunna säga. Och det kommer säkerligen inte bli lättare med tiden för de 23 mindre kända klimaten att slå sig fram. Det tillåts nämligen att viner som odlats inom ett mindre känt klimat, får använda sig av namnet på ett intilliggande mer känt klimat. Det naturliga resultatet blir att man använder sig av de mer kända namnet och att man i handeln främst finner de 17 mest kända Premier Cru-vinerna.

Det är med Chablis precis som med andra viner, det är ett möte mellan en vinranka, en terroir och en människa (vinmakaren). I Chablis har dock vinrankan en mindre distinktiv betydelse då den alltid är Chardonnay. Klimatzonerna har sin självklara betydelse, men det går inte att undvika att vinmakarens skicklighet och kunnande har en väldigt stor betydelse för vinets slutliga kvalitet. Så stor, att valet av ett vin från en exklusivare appellation inte alltid är en garant för att vinet ska vara bättre. Det går att finna Chablis-viner som är minst lika bra som en Chablis 1er Cru. Vidare har varje vinmakare sin stil och även om druvsorten och terroiren är densamma finns det viner med eller utan eklagring. Det finns viner med stram mineralisk syra och rundare fruktigare, nästan söta varianter som kan serveras till både lagrade ostar och desserter. Och inte minst ändrar vinerna karaktär med åldern. Chablis-viner går utmärkt att lagra. De friska krispiga frukt- och citrusaromerna övergår till lite nötigare oxiderade inslag. Allt detta gör att Chablis-viner går att servera till maträtter som inte bara består av skaldjur och fisk och det kan vara väl värt att hålla reda på vinmakarens stil, om vinet eklagrats eller ej samt kontrollera årgången för att kunna servera vinet vid rätt tillfälle. En gemensam nämnare för Chablis är dock en hög syrahalt samt en unik mineralitet som tillskrivs den speciella Kimmeridgien-jordmånen.                             

                                                                                                                                                             Rive gauche mot Rive droite – “Montmains” mot 

                                                                                                                                            “Vaulorent”. Båda ekade med fina syror men  “Vaulorent”

                                                                                                                                                          framstår som mer fulländad och balanserad.

Chablis 1er Cru klimaten :

Chablis Grand Cru klimaten :