Vin och hälsa – var ligger sanningen ?
Vin och hälsa – var ligger sanningen ?
Vinets medicinska förtjänster omnämndes redan av Hippocrates 400 f. Kr. Hippocrates var grekisk filosof, men anses också vara läkekonstens stamfader. Vin som läkemedelselixir är inget nytt påfund, utan har genom historian varit förknippat med medicinens värld. Vinets dygder i måttliga mängder har diskuterats i skrift ända in i vår tid, fram till det att man det senaste seklet också behandlat vinets hälsoskadliga egenskaper. Vin innehåller alkohol och alkohol är ju inte är bra för hälsan.
Sedan 80-talet har debatten kring vinets förtjänster fått nytt liv och det finns numer flera vetenskapliga studier som påvisar att vin faktiskt är bra för hälsan. 1991 börjar man tala om ”the French paradoxe” efter det att TV-kanalen CBS i USA, i ett inslag visat att fransmän generellt och främst de i sydvästra Frankrike, har en låg nivå av hjärt- och kärlsjukdomar. Detta trots en relativt hög konsumption av fet mat. Serge Renaud, forskare vid Inserm i Lyon, förklarade i inslaget att detta beror på fransmännens regelbundna, men också begränsade vindrickande. Världshälsoorganisationens (WHO) MONICA-undersökning av kardiovaskulära sjukdomar i olika länder har också den bekräftat den franska paradoxen och påvisat att ett intag av 1-3 glas vin om dagen reducerar risken för hjärt och kärlsjukdomar.
Är då vin bra för hälsan och gäller det all sorts vin? Om svaret är ja, hur mycket kan man dricka? Först och främst så ska det understrykas att vin innehåller alkohol och för att det över huvudtaget ska kunna anses som hälsosamt bör intaget vara begränsat. De som studerat saken rekommenderar alla från 1-4 glas per dag, inte mer. En viss könsdiskriminering får man stå ut med, för män anses kunna dricka 1 glas mer än kvinnor. Vidare är det rött vin och varken vitt eller bubbel som rekommenderas.
På vilket sätt är då rödvin bra för hälsan? Rödvin innehåller till skillnad från både sprit, öl och andra vinsorter en större mängd antioxydanter vid namn Polyfenoler som finns i de röda druvskalen och i kärnorna och tar sig utryck i vinets garvsyra eller de s.k. tanninerna. Rödvin macereras och jäses med kärnor och skal, vilket främjar avsöndringen av Polyfenol. Dessa Polyfenoler har den förnämliga egenskapen att hindra kolesterol från att ta sig in i artärerna och skapa fettsamlingar som sedan orsakar hjärtinfarker. Kaffe, te och choklad innehåller höga halter av Polyfenol. Rödvin innehåller via sitt skal och sina kärnor en variant som kallas för Resveratrol. Mycket har skrivits om resvératrol och medicinska studier har bevisat att denna antioxidant inte bara håller blodkolesterolet i schack, resveratrol kan även motverka cancer och ha positiva effekter mot Alzheimersjukdom.
Problemet med Resveratrolsuccén har i senare studier varit dels att rödvin inte innehållit de otroliga mängder som man trott, dels att det påvisats att kroppen saknar möjlighet att ta upp Resveratrol i stora mängder. Det har inte saknats anhängare till den teorin, speciellt inom nykteristorganisationer och många har tyvärr anammat denna motargumentation rent dogmatiskt. Främst i syfte att stärka en negativ bild av vinkonsumption pådriven av en subjektiv grundidé att vin endast är alkohol som skapar sjukdom och samhällsproblem.
Dr. Corder, professor vid universitetet Queen Mary i London kom hela debatten till undsättning 2009 då han genom sina studier framhäver, inte polyfenolerna globalt, men endast en molekyl vid namn Procyanidin som har 10 gånger mer antioxidanta och vasodilaterande egenskaper än den tidigare lovordade Resveratrolmolekylen.
Röda druvor med hög tanninhalt innehåller en hög dos av Procyanidine och är enligt Corder förklaringen till ”the French paradoxe”. Corder menar att olika viner har olika halter av procyanidiner och han tar fram en lista med de viner som har en exceptionellt hög halt av Procyanidiner. Det rödvin med högst halt är Mandrolisai-vinerna från centrala Sardinien, nästhögst halt har Montefalco-vinerna i Umbrien, också det från Italien och tredjeplatsen går till viner från Gers i Frankrike gjorda av Tannat-druvor.
Sammanfattningsvis kan sägas att flera studier under de senaste 20 åren har visat att konsumenter av måttliga mängder rödvin har lägre antal hjärt- och kärlsjukdomar, mindre diabetes, mindre cancer och mindre Alzheimer. Bevisningen i sambandet orsak och effekt däremot är inte helt kristallklar. Problemet ligger i svårigheten att genomföra kliniska studier (studier där den medicinska inverkan testas på riktigt på kroppens hälsa) eftersom vin har lång verkningsgrad på kroppen och en klinisk studie är svår att genomföra under en lång tid. Försök har gjorts, så sent som förra året publicerades en studie gjord på 783 personer från Toscana där man åtminstone inte kunnat bekräfta vindrickande som anledningen till resveratrolets dygder i kroppen…
Muristelludruvor, mer kända som Mourvèdre.
Hur som helst, the ”French paradoxe” kvarstår och människor, inte bara i sydvästra, men i hela Frankrike lever väl, länge (kvinnor längst i Europa) och har en av Europas lägsta andel överviktiga. Denna andel tenderar dock att stiga även i Frankrike samtidigt som vinkonsumptionen går ner… Finn felet. Hamburgerkulturen och snabbmat har satt sina spår även i franska hushåll. Kanske är det så enkelt att vin helst dricks till vältillagade måltider gjorda med färska råvaror, snarare än till feta snacks och junkfood? Vi skulle då kunna hävda att vindrickande åtminstone bidrar till en bättre och hälsosammare kost hos gemene man. Inte minst, vinkonsumptionen bidrar i detta fall till god tillväxt inom bestickindustrin – och det tycker vi är bra !
